Tillbaka till Arbetsplutonen, Ing 1 / Swedint

Korrespondens: Swedint

 

ÖvLt Jerker Svensson

Det här är ÖvLt Jerker Svensson, Swedints tjänsteförrättande chef. Enligt Jerker så rörde sig depåtjänsten, eller "handräckningstjänsten" som han själv kallar den, om rent arbete. Swedint utbildade enligt Jerker aldrig de värnpliktiga som tjänstgjorde på Swedint.

Det här var alltså, enligt Jerker, helt enligt "gällande regler". Jerker är dock tyvärr för upptagen för att ge mig namnet på de här reglerna. Försvardepartementet och Pliktverket har enligt Jerker fel när de påstår att värnplikten skulle vara en utbildning inför en uppgift i krig och inte att användas som ersättning för anställd personal. Innebörden av Värnpliktslagen och Lagen om Totalförsvarsplikt är inte den som står i själva texten och om jag vill förstå den riktiga innebörden så måste jag kontakta en "juridiskt sakkunnig" inom ämnet.

Motiveringen bakom verksamheten var, enligt Jerker, att vårt arbete bidrog till Swedints verksamhet. Förutom detta så var det även både roligt och intressant att trycka namnskyltar, städa golv, kopiera papper, köra taxi till arlanda, sitta i telefonväxel och röja sly o.s.v. åt Swedint. Jerker medger dock att vissa omotiverade värnpliktiga blev tilldelade något tråkigare tjänster. Det är oklart vilka tjänster han menar. Troligtvis är det en pik riktad åt mitt håll.

Anledningen till att den här delen av verksamheten upphörde var alltså inte att det var olagligt, oetiskt eller i strid med det uppdrag som hade utdelats av regeringen att använda värnpliktiga som tvångsarbetskraft utan att den utmålades negativt i media. Tvärt om så var det Ing 1s uppdrag att leverera värnpliktiga som tvångsarbetskraft till Swedint. Det är oklart exakt var den ordern kom ifrån, kanske det var Jerker som hittade på den själv.

Jerker: Det är år 2011 nu. Jag är inte lika lättlurad längre. Om du ljuger för mig så kollar jag upp det!

 

Inge Petersson

Det här är ÖvLt Inge Petersson, f.d. chef för "Almnäsgruppen, Swedint" och numera även frimurare och chef för insatsstaben. Jag berättade för Inge att jag hade tryckt namnskyltar åt Swedint under 10 månader och att jag inte tyckte om det. Svaret jag fick var: "Men det var ju ändå inte något stridande förband." Det visar ganska tydligt att vi medborgare ansågs vara skräp. Swedint och Ing 1 kunde därför ge sig själva rätten att använda oss som ersättning för anställd personal. Det var hårda ord från en person som inte ens har lyckats lära sig att prata engelska trots att han arbetar i internationell tjänst. Inge tycker ändå att det var bra att vi gjorde lumpen för att vi fick lära oss att visa respekt, t.ex. genom att hälsa på varandra, för de personer som hotade oss med fängelse om vi inte gjorde det. Det är nämligen ett välkänt faktum att människor aldrig hälsar på varandra innan de har gjort lumpen.

Jag har bett Inge att förklara första meningen i kapitel 1, pragraf 4b i Värnpliktslagen för mig men eftersom han är en feg råtta så vägrar även han att svara. Det där med respekt fungerar tydligen bara åt ett håll.

Proposition 1991/92:101

Så här säger alltså lagen, helt tvärt emot vad ÖvLt Jerker Svensson säger med andra ord. Propositionen är antagen av Sveriges Riksdag och den relevanta ändringen i lagen finner man i Värnpliktslagen kapitel 1 paragraf 4b. Förstår ni nu eller måste jag illustrera lagen med mina strumpdockor?

Utdrag ur själva lagtexten hittar man naturligtvis på Arbetsplutonens sida om lagen:

http://arbetsplutonen.awardspace.us/law.html

Swedint har dock avbrutit vår diskussion med motiveringen att de har svarat på tillräckligt av mina frågor. De hänvisar istället till sakkunnig jurist. Eftersom jag misstänker att det inte existerar någon jurist som av Swedint kan anses som sakkunnig så har jag inte försökt hitta någon sådan. Carl Bildt och Anders Björck räknas väl såklart inte och samma gäller väl för alla andra medlemmar av försvarsutskottet som också har försökt förklara lagen.

 

Swedint Facebookgrupp

Jag lade en kommentar till den här bilden på Swedints facebookgrupp i hopp om att provocera någon form av gensvar:

Facebook Swedint grupp
2013-12-14
https://www.facebook.com/SWEDINT?ref=ts&fref=ts:

Ja, Jerker, det var länge sedan som du ljög mig och Svenska folket rakt upp i ansiktet nu. Om du har tänkt utveckla ett samvete någon gång i framtiden så går det fortfarande att maila på adressen som finns längst ner på: http://arbetsplutonen.awardspace.us/ Jag tror fortfarande inte ett dugg på dina hemliga "gällande regler" som skulle stå över Lagen om Totalförsvarsplikt och FNs konventioner om mänskliga rättigheter. Jag har också nu kommit på att ordet "Arbetspluton", som vi kallades, är en beteckning som man börjarde använda för de koncentrationsläger som man upprättade i Sverige för kommunister i början av finska vinterkriget. Med andra ord så använde ni arbetskraft från ett regelrätt koncentrationläger.


Istället för att bemöta kritiken så valde Swedint att direkt censurera mitt meddelande och sedan stänga av mig från att skriva ytterligare kommentarer.

Det krävs med andra ord endast ett meddelande och 10 minuter för att Swedint skall börja kränka min demokratiska yttrandefrihet. Meddelandet från feministen längst upp fick dock stå kvar och det var ju fint av en myndighet som har inriktat sig på att kränka endast mäns mänskliga rättigheter. Gruppens policy är dock tydlig:

Policy for SWEDINT page on Facebook
SWEDINT reserves the right to remove content that we deem to be offensive or objectionable, the market for other people's activities are criminal, privacy-sensitive or subject to classified information.
Anyone who repeatedly violate this policy can be turned off from the side and have their posts deleted.

Jag kan hålla med om att koncentrationslägerverksamhet kan vara stötande så jag är väl skyldig på den punkten. Policyn kräver dock upprepade överträdelser för avstängning.

Lägger man ihop ett och ett så fårstår vi nu att Swedint anser att min webbsida är: "kränkande alternativt stötande, marknadsför andras verksamheter, är brottsliga, integritets känsliga eller omfattas av sekretessbelagda uppgifter."

Jag håller dock med Tina om att Swedint helt klart behöver mer ögongodis.

Tydligen så är Swedint medlem i NATO nu. Det var ju trevligt för dem. Själv tänkter jag nog inte gå med.

Lena Persson Herlitz

Jag har sökt Swedints nya chef överste Lena Persson Herlitz, chef för Swedint, för en kommentar men hon har valt att springa och gömma sig som en skrämd scoutflicka. Det var väl i och för sig ungefär det jag väntade mig av kronprinsessan Victorias adjutant och numera Swedints ögongodis.

Jag hoppas att hon sover gott efter att ha försvarat Sveriges sista koncentrationsläger med sådan tapperhet.

Nej, jag har inte letat efter en bild som ser illa ut, det här är faktiskt den bilden som hon själv har valt som sin profilbild på Facebook.

Härmed tror jag att jag avslutar mina försök att låta Swedints personal själva beskriva sitt agerande för den här gången.

Mail till Swedint 2010-11-24:

Hej Swedint,

Jag har blivit ombedd av några kamrater att beskriva min värnpliktsperiod på 10 månader på Ing 1 96-97. Materialet kommer att användas som en del av en hemsida där den s.k. depåtjänsten beskrivs. Som jag har uppfattat det så kommer det spekuleras en del som vad själva syftet för denna verksamhet egentligen var och det är därför jag kontaktar er.

Min personliga militärtjänst bestod av 2 månaders grundutbildning som till ca: 80% leddes av andra värnpliktiga. Efter det arbetade jag 8 månader i en 2x2 meter stor oventilerad städskrubb tillsammans med en maskin som tryckte namnskyltar varav de flesta var gula med blå botten. Jag gjorde med andra ord lumpen som namnskyltstryckare. Den enda utbildningen som bedrevs under den tiden var en 3 timmar lång livräddningsutbildning som leddes av tanten som vanligtvis sålde choklad i markan.

Mina 135 kamrater i den s.k. "Arbetsplutonen" hade "arbetsplatser" som t.ex. diskare, tvättpersonal, vaktmästare, datorsupport, sekreterare, dataregistrerare, växeltelefonist, Swedint, Rörliga styrkan (någon slags reservpersonal som aldrig användes för annat än att röja sly på området), handläggare, "Övnings och Skjutfält", Mark och Anläggning (gräsklippning, snöskottning etc.), chaufför (mestadels körning av Swedints personal till Arlanda) och översättare. Vi bar alltså namnskyltar med dessa befattningar på. Uppskattningsvis 30-35 soldater per år bar Swedints namnskyltar.

Majoriteten av de varor och tjänster vi producerade gick till Swedint.

Vid tidpunkten bestod nästan hälften av regementets utbildningskapacitet av det s.k. "Abetskompaniet". Vid utryckningen fick vi som en del av det officiella muck-talet veta från vår kompanichef Erik Klockar att "Det ska bli jävligt skönt att bli av med er." Ingen av oss blev krigsplacerad. Ingen fick stå högvakt.

2009 kom jag i kontakt med Swedints ÖvLt. Inge Petersson och han informerade mig att anledningen till att vi användes som tvingad arbetskraft var att "Ni var ju endå inte en del av ett stridande förband". Uttalandet gjorde mig nyfiken på vad som egentligen pågick vid Almnäs Garnison 1996. Jag tolkar det som att Swedint såg en svenska befolkningen som potientiell arbetskraft som via värnpliktslagen kunde kallas in för att utföra era skitjobb via en organisation (Ing 1) som knappt lyckades hålla en effektivitetsgrad på 10%. En annan tolkning är väl att vi blivit rekryterade av misstag och därför bara tog upp onödigt utrymme på regementet.

Jag har nu via de myndigheter som jag har kontaktat (MSB, Pliktverket, Försvarsdepartementet etc.) lärt mig att värnplikten skall vara en utbildning (d.v.s. inte tvångsmässig arbetsplikt under ständiga hot och bestraffningar (förlåt, ”kompletterande utbildningar”) och att det var emot gällande värnpliktslag att använda hela den s.k. repetitionsutbildningen under samma kalenderår. Det är dock vad som hände vid Almnäs och majoriteten av arbetskraften gick till Swedint.

Pliktverkets Gunilla Sundqvist bekräftar att all värnplikt skall vara någon typ av militär utbildning vilket verkar konstigt efter som många av oss hade civila arbetsplatschefer. Jag själv blev dessutom civilt anställd (på Ing 1) under en månad (med erbjudande om förlängning) för att göra exakt samma sak som jag gjorde under min värnplikt under benämningen "vaktmästare". Det var men andra ord inte en tjänst som behövde utföras av militär personal.

Eftersom jag inte vill döma någon ohörd ber jag nu er att motivera verksamheten. Berövade man verkligen nästan 2000 svenska medborgare friheten under extra lång tid (10 mån) bara för att tvinga dem att arbeta? Är det nödvängigt att ljuga om det genom att kalla det ”utbildning”. Om ni t.ex. anser att ni hade ett utbildningsprogram för de 20-25 soldaterna per år som ingick i den s.k. ”Swedint-gruppen” eller för de värnpliktiga som arbetade på Swedints personalavdelning så är jag även mycket intresserad av detta. De soldaterna hyrdes nämligen ut på heltid till Swedint medan vi andra sålde varor och arbetskraft till er via s.k. ”Arbetsplatser”.

Jag anser att den här verksamheten uppfyller FNs definition av slaveri och jag hoppas att ni kan berätta för mig att jag har fel.

Jag hoppas att sammanlagt 1500 års arbetsinsats från Arbetsplutonen Ing 1 är värt ett svar från er.

Vänl. Hälsningar

 

Svar från Swedint 2010-11-30:

Tack för Ditt brev.

Vi kommer naturligtvis att besvara Ditt brev så fort som möjligt.

Eftersom Dina frågor avser tiden 1996-1997 och de förband och enheter som då verkade nu är nedlagda måste vi dock först inhämta information i ärendet så att Du kan få ett så komplett svar som möjligt.

Med vänlig hälsning

Major Claes Bernhorn
C Planavd
Swedint
Livgardet

 

Mail till Swedint 2010-11-30:

Hej och Tack för att ni svarar och tar min fråga på allvar.

Jag vet tyvärr inte själv var gränsen mellan "lämpligt", "olämpligt" och "olagligt" går i det här ärendet men jag känner inte att jag har gjort värnplikten. Jag känner att någon har tagit den upplevelsen ifrån mig och i stället givit mig ett straff. Redan vecka 9 av 40 blev jag informerad av vår chef att vi inte skulle få någon mer utbildning. Jag skulle trycka blodbrickor och namnskyltar i en liten städskrubb åt Swedint tills jag muckade. Samma gäller mina 145 kamrater per år, d.v.s. nästan halva Ing 1s utbildningskapacitet vid tillfället. Ingen på Swedint eller Ing 1 verkade tycka att det var någonting konstigt med det här så vi trodde att man led av någon slags kollektiv utvecklingsstörning eftersom man drev regementet så ineffektivt. Efter min värnplikt blev jag anställd som chef för "Skolhuset" (Ing 1s halva) vilket utom all tvivel bevisar att det här inte var någon uppgift som behövde utföras av militär personal.

Anledningen att jag för ett år sedan åter igen blev så intresserad var att jag tog upp en miniräknare och kom fram till att den här verksamheten inte ens varit billigare än att anställa civila. Tvärt om var det ca: 5 gånger dyrare. Så vad var då anledningen? Är vaktmästare, diskare, namnskyltstryckare, växeltelefonist eller postutdelare så viktiga militära utbildningar att det motiverar att man berövar någon friheten för den? Kräver utbildningen 10 månader i stället för 7.5? Om det inte var billigare och det inte var utbildning, var fanns då motivationen? Sanningen är att om man får sin frihet tagen ifrån sig och blir placerad i en "arbetspluton" där man blir ivägskickad till "arbetsplatser" där man arbetar åt någonting som kallas "kunder" så bor man inte i Sverige, då bor man i en skurkstat.

Kan du snälla, berätta för mig att jag inte bor i Nordkorea?

Jag har naturligtvis mycket mer information men jag vill inte dränka dig i allt på en gång. Om du tvivlar på att det någonsin hände så har jag för och efternamn på personalen på kompaniet och på mina arbetsplatschefer. Det är bara att ringa och fråga. Jag har även mitt signerade omdöme som tydligt beskriver att mina uppgifter har varit på "Skolhuset" och inte i ett grönt tält i någon skog. Jag kan säkert samla ihop fler omdömen från några av mina kamrater. Jag verkligen vilja veta vad kompanichef Erik Klockar har att säga. Själva fick vi aldrig något svar på den frågan. Det var bara att lyda eller så skulle det bli "civil rättegång". Om vi bara hade fått en förklaring då så hade jag inte behövt besvära dig idag.

Du är välkommen att höra av dig om du behöver fler detaljer.

 

Mail till Swedint 2010-11-30:

Hej igen Bernhorn.

För att underlätta ditt arbete så plockade jag fram min egen personliga dokumentation.

Betyg och omdöme efter militär grundutbildning:

Utbildning: Vakt/Depå 10 mån

Utbildarens omdöme: "Den värnpliktige har gjort ett mycket bra jobb i skolhuset. Han är kunnig med datorer och andra tekniska hjälpmedel. Han har utfört sina åligganden snabbt och bra."

Med datorer avses alltså den datorn (50Mhz PC med Windows 3.1) som styr maskinen som man fräser namnskyltar med. Andra tekniska hjälpmedel betyder att jag vet hur man kopplar ihop två VHS-spelare med en scartsladd.

Referenser kan erhållas av: Lt Lundskog Tfn: 08/5530100

Utbildningsansvarig: Underskrivet Kn Erik Klockar

Diplom underskrivet av Owe Wiktorin (förtryckt) och ÖvLt Arne Baudin

Legitimation: Swedish Armed Forces, Swedint. "The holder of this identity card has a protected status under international law". "ING 1" i blått i bakgrunden. Bild som visar en stilig ung man med långt hår.

Trots att de inte har den goda smaken att beskriva vad jag egentligen gjorde så kan man utläsa en hel här. Man nämner t.ex. ordet "utbildning" fem gånger trots att men endast nämner arbete i omdömet. Mina verkliga uppgifter: Trycka namnskyltar åt Swedint, Gravera blodbrickor åt Swedint, Fotografera id-foton åt Swedint och städa åt Swedint.

Omdömet är förresten skrivet av min riktiga arbetsplatschef Lt. Sune Lind och inte av någon av de personer som undertecknat det. Sune var chef över mig och bara mig och man kan ju anta att det imponerade på Swedint eftersom Sune senare blev anställt på Swedint och befodrad till Kapten.

Notera att jag inte är ute efter någon slags absolut sanning här. Jag kommer att nöja mig med en vettig möjlig förklaring eller motivering. Var det på den tiden helt okej att använda värnpliktslagen som en ursäkt för att vaska fram gratis arbetskraft? I så fall behöver vi ju inte utreda någonting.


Svar från Swedint

Hej!

Jag vill börja med att beklaga att Du har upplevt och uppfattat Din värnpliktstid på det sätt som Du beskriver. Hot och bestraffningar skall naturligtvis inte förekomma. Den utbildning som är reglerad skall genomföras på ett korrekt sätt. Vidare är det givetvis så att man som värnpliktig skall bemötas på ett korrekt sätt av officerare, övrig personal och kamraterna.

Du genomförde Din värnplikt som vakt- och depåvärnpliktig vid Svea Ingenjörregemente, Ing 1. Du tjänstgjorde i befattning som serviceman/reprobiträde. Efter kontakt med Pliktverket har jag konstaterat att denna typ av befattning för värnpliktiga fanns i Försvarsmakten fram till någon gång i slutet av 1990-talet. Vissa värnpliktiga krigsplacerades efter genomförd grundutbildning i motsvarande befattningar i den dåvarande krigsorganisationen.

Detta innebär att det på den tiden var helt i enlighet med gällande regler att kalla in till värnpliktstjänstgöring i befattningar med uppgifter som du beskriver i ditt brev, t ex vaktmästare, bilförare, växeltelefonist, post- och reprohantering. Självfallet efter en inledande militär grundutbildning vilket jag uppfattar av ditt brev att Du genomförde under cirka 2 månader.

Under den tid som du genomförde din grundutbildning vid Ing 1 lades regementet ner. Detta kan förmodligen vara en av orsakerna till att du upplevde regementet som ineffektivt. Det kan också vara orsaken till de brister i utbildningen som du beskriver. Det är naturligtvis bara att beklaga.

En av Ing 1:s uppgifter var att ge stöd till Försvarsmaktens Internationella Centrum, Swedint, som ju på den tiden också verkade i Almnäs. Detta stöd omfattade bl. a. servicetjänster i form av de arbetsuppgifter som Du beskriver. Den internationella verksamheten var omfattande så det var naturligt att många servicetjänster utfördes just för Swedints behov genom det då gällande systemet med bevaknings- och depåvärnpliktiga. Ett system som alltså avskaffades i slutet på 1990-talet. Något annat system för servicetjänster av denna typ fanns inte. Idag utförs istället dessa uppgifter av anställd personal.

Min personliga erfarenhet av bevaknings- och depåvärnpliktiga och deras utbildning är för det mesta positiv. Jag har mött oerhört engagerade och dugliga värnpliktiga som trivts bra i sina befattningar och som sedan, precis som du erbjudits anställning efter utryckningen. Andra har känt sig mindre motiverade och kanske erbjudits mindre stimulerande arbetsuppgifter.

En sak skall man ha i åtanke i sammanhanget: Plikttjänstgöringen var och är fortfarande starkt förankrad i lagstiftningen även om inkallelse till militär grundutbildning under plikt i dag i princip har upphört. Det innebar att alla män utom de som av medicinska- eller andra skäl inte kunde tas i anspråk faktiskt kallades in för tjänstgöring. Bevaknings- och depåvärnpliktiga ansågs då vara en sådan viktig del av Försvarsmaktens verksamhet att ganska stora kullar togs i anspråk.

Även om du upplever att du berövats din frihet under din värnpliktstid så kan jag garantera att de uppgifter du utförde var nödvändiga för Swedints verksamhet och bidrog till att våra utlandsförband och enheter fick det administrativa stöd som erfordrades under sina förberedelser i Almnäs inför insatsen utomlands. Det verkar tyvärr som att du kanske inte fick den bekräftelsen då när du faktiskt gjorde jobbet. Du får den nu!

Med vänliga hälsningar

Jerker Svensson
Tjänsteförrättande Chef Swedint

 

Mail till Swedint 2011-01-18:

Hej igen Jerker Svensson,

Jag skrev till er för någon månad och ställde några frågor om min värnplikt på Ing 1/Swedint 1996/97. Jag vill tacka för ett mycket bra svar. Jag har ställt ungefär samma frågor till Pliktverket och Försvarsdepartementet men det är endast du som beskrivit depåverksamheten som jag upplevde den.

Jag vill be om ursäkt för fördröjningen men jag har väntat på svar från Försvarsdepartementet. De jobbar inte så snabbt där, kanske för att Sten Tolgfors bestämt sig för att personligen svara på mina frågor.

Det är dock en fråga som inte har blivit besvarad men först ska jag besvara några av dina uttalanden.

Hot och bestraffningar är en lagstadgad del av värnplikten. Jag tror till och med att jag läste en lag för några dagar sedan där det stod att kompanichefen är tvungen att upplysa de värnpliktiga om konsekvenserna av att inte sköta sig. Det är dock ur juridisk synpunkt mycket tveksamt om en enda person med endast två dagars juridisk utbildning kan fungera som polis och domare samtidigt som han som kompanichef också är den som förseelsen vänt sig mot. Hela värnplikten är baserad på hot och det var också anledningen till att jag fann mig i att trycka namnskyltar i 8 månader. Jag har dock inga invändningar mot detta.

Utbildningen var inte av sämre kvalitet på grund av nedläggningen. Systemet med att använda värnpliktiga instruktörer var minst fyra år gammalt vid mitt tjänstgöringstillfälle. Vi vet det eftersom det uppmärksammades när ett obehörigt värnpliktigt befäl 18 Juli 1991 felaktigt genomförde skjutövning vilket resulterade i att man träffade en bilist i huvudet.

När du säger att mer motiverade värnpliktiga erbjudits mer intressanta tjänster har du också fel. Detta på grund av att inte samma personer som skötte placeringar och grundutbildning. Kompaniets mest motiverade soldat Mats Einar Wallin blev placerad i den s.k. Rörliga Styrkan, d.v.s. arbetskraft som ansågs vara så undermålig att den inte ens kunde placeras på en arbetsplats. Idag är Mats Wallin som Löjtnant fortfarande aktiv instruktör på I19 så om du någonsin misstänker att jag talar osanning eller överdriver kan du alltid fråga honom. Ingen depåvärnpliktig som jag någonsin träffat har upplevt sin värnplikt som meningsfull.

Nu till min fråga:

Du nämner att depåvärnpliktiga rekryterades för att det var ING 1s uppgift att leverera ”stöd” till Swedint och att dessa var viktiga för att verksamheten skulle fungera. Du nämner att behovet var stort och därför rekryterades stora kullar. Sedan nämner du att dessa uppgifter nu utförs av civila.

Vi har också kommit överens om att de på många arbetsplatser (Skolhuset, Servicekontoret, Förrådet, köket, Transporten, Personalavdelningen (Swedint), växeln m.m.) även arbetade civil personal som antingen ledde verksamheten eller utförde samma uppgifter.

Nyckelfrågan är alltså. Varför anställde man i stället inte civil personal på dessa ”arbetsplatser”?

Vänl. Hälsningar

 

Svar från Swedint 2011-01-18

Svaret är helt enkelt som jag skrev i mitt förra svar: Lagstiftningen medgav att värnpliktiga användes i handräckningstjänst. De kom sedermera att efterhand helt ersättas av anställda civila i takt med att synen på hur värnpliktiga kunde användas utvecklades. Flera saker ledde till den förändringen: Samhällsdebatten kring värnplikten tog en sådan vändning och kostnaderna för värnpliktig personal gjorde att det tillslut blev för dyrt att använda värnpliktiga till något annat är insatsorganisationen. Detta fick naturligtvis konsekvensen att färre värnpliktiga kallades in. Vilket också har debatterats.
Med vänliga hälsningar

Jerker Svensson

 

Mail till Swedint 2011-01-18:

Hej.

Tack för svaret, det besvarar min fråga. Jag ska inte besvära dig mer. Jag vill dock bilda mig en egen uppfattning om ämnet eftersom jag får så många olika svar.

Det här är listan på material som jag måste gå igenom och bedöma:

* 1931 ratificerade Sverige FNs konventioner om mänskliga rättigheter som förbjuder tvångsarbete. Det finns ett undantag i konventionen för militärt arbete men undantaget omfattar enligt Arbetsdomstolen (1992) inte tvångsarbete om det är till största delen en ren besparingsåtgärd.

* 1969 beslutade riksdagen att militären inte skulle få rekrytera arbetskraft med värnpliktslagen som ursäkt (prop 1969:1 bilaga 6, s. 37 ff., SU 4, rskr.4).

* 1991 Beslutade riksdagen att man skulle sparka 1.500 civilt anställda i kök och förråd för att ersätta dessa med dubbelt så många värnpliktiga. Detta kallades då för ”förplägnadstjänst”. Detta bevisar att regeringens inställning inte alltid har varit att värnpliktiga skall få ett meningsfull utbildning som Försvarsdepartementet påstår. Kök och förråd var två av många ”arbetsplatser” som på heltid bemannades av värnpliktiga från depåkompaniet på ING 1.

* 1992 medger arbetsdomstolen (A-162-1992) att riksdagens beslut från 1969 fortfarande gäller och att förplägnadstjänsten strider mot FNs konvention om mänskliga rättigheter eftersom det till största delen rör sig om en ren besparing. Det fastslogs även att man inte kan åberopa arbetsbrist när man ersätter civila med värnpliktig personal. Detta ledde till att verksamheten med värnpliktiga i kök och förråd lades ner, civila återanställdes och skadestånd betalades ut.

* 1994 (och även tidigare) stod det i Värnpliktslagen: ”En totalförsvarspliktig är skyldig att genomgå mönstring enligt 2 kap. 2 och 3 §§ eller fullgöra värnplikt eller civilplikt enligt 4 kap. endast om regeringen med hänsyn till att det behövs för Sveriges försvarsberedskap har beslutat det."
Riksdagsman Sture Ericssons tolkning (1992): "Enligt den ändrade värnpliktslagen får värnpliktiga bara kallas in för utbildning för krigsorganisationens behov."

*2011 Försvarsminister Sten Tolgfors skriver att "det var regeringens uppfattning, när värnplikten tillämpades, att utbildningen alltid skulle vara motiverad utifrån en framtida krigsuppgift, och inte t.ex. användas som ersättning för anställd personal."

Vänl. Hälsn.

 

Svar från Swedint 2011-01-18

Tack - Listan du bifogar är imponerande. Lycka til!!

Häls
Jerker

 

Mail till Swedint 2011-11-18

Hej igen Jerker.

Det är jag som gör webbsidan om grå arbetskraft på Ing 1 / Swedint igen.

Jag har försökt läsa på om Värnpliktslagen och Lagen om totalförsvarsplikt men jag finner inget stöd för mycket som du har sagt till mig. Jag uppfattar det som att du har sagt till mig att vi togs ut för att täcka ett behov i fredstid medan Värnpliktslagen 4 b § och Lagen om totalförsvarsplikts 1 kap 3 a § endast tillåter rekrytering för utbildning inför ett krigsplaceringsbehov. Har jag förstått lagen fel? Det finns ett helt kapitel som behandlar tvångsarbete men det verkar bara vara tillämpbart under höjd beredskap.

Du har också sagt att vi kunde användas som arbetskraft efter genomförd grundutbildning. Min "grundutbildning" var 300 dagar enligt Pliktverket och läser man in Lagen om totalförsvarsplikt så måste den också ha varit det. Allt som inte är repmånad eller beredskapstjänstgöring är nämligen grundutbildning.

Du har även sagt till mig att de här tjänsterna "fanns inom försvarsmakten". Jag har tillsammans med Bosse Johansson på Ing 2 kommit fram till att min tjänst, "reprobiträde", betyder att man kopierar papper på en "reprocentral". Eftersom jag aldrig kopierat något papper och eftersom det inte fanns någonting som kallades för en reprocentral på området så var det alltså inte min tjänst. Min tjänst (Skolhuset eller namnskyltstryckare?) fanns alltså inte inom försvarsmakten, eller? Att krigsplacera någon i en annan verksamhet än där denne har verkat verkar dessutom strida mot Lagen om totalförsvarsplikt 3 kap 12. Då bryter man också mot 5 kap 3 § i samma lag eftersom man inte har utbildat inför krigsuppgiften.

Man har dessutom förlängt vår "utbildning" till 10 månader utan att utbildningen krävde det vilket verkar strida mot Lagen om totalförsvarsplikt 5 kap 4 §. Om man läser regeringens protokoll så verkar syftet ha varit det samma i värnpliktslagen sedan år 1992. Lagen är dock inte helt tydligt men det förklaras i den underliggande propositionen för Lagen om totalförsvarsplikt.

Att använda värnpliktiga som arbetskraft av civil natur strider dessutom mot Statsutskottets utlåtande från 1969 SU 4. Här tas specifikt upp arbetsplatsen "Köket" vilket var en arbetsplats där vi verkade. Dessutom verkar det strida mot FNs grundkonvention 29, "Forced labour convention" från 1931 som kräver att arbetet måste vara av rent militär natur och ha stöd i gällande värnpliktslag. Eftersom du har meddelat mig om att samtliga tjänster nu bemannas av civil personal (jag vart dessutom civilt anställd) så verkar inte något av kriterierna vara uppfyllda. Vad kallar man det för liksom? Brott mot mänskligheten eller? "Abolition of Forced Labour Convention 105" article 1 b är jag lite osäker på vad den betyder, kan du förklara den för mig? Ni kan väl sånt här eller?

Eftersom du har försäkrat mig om att det här var helt enligt gällande regler så kanske du kan förklara för mig vilka feltolkningar jag har gjort?

Finns det någon chans att jag kan få se en lista över de s.k. malajtjänster som fanns inom Försvarsmakten vid den här tiden? Det kan väl knappast vara sådär superhemligt längre?

Vänl hälsn

 

Mail till Swedint 2011-11-18

Hej igen Jerker.
 
Det är jag som gör webbsidan om grå arbetskraft på Ing 1 / Swedint igen.
 
Jag har försökt läsa på om Värnpliktslagen och Lagen om totalförsvarsplikt men jag finner inget stöd för mycket som du har sagt till mig. Jag uppfattar det som att du har sagt till mig att vi togs ut för att täcka ett behov i fredstid medan Värnpliktslagen 4 b § och Lagen om totalförsvarsplikts 1 kap 3 a § endast tillåter rekrytering för utbildning inför ett krigsplaceringsbehov. Har jag förstått lagen fel? Det finns ett helt kapitel som behandlar tvångsarbete men det verkar bara vara tillämpbart under höjd beredskap.
 
Du har också sagt att vi kunde användas som arbetskraft efter genomförd grundutbildning. Min "grundutbildning" var 300 dagar enligt Pliktverket och läser man in Lagen om totalförsvarsplikt så måste den också ha varit det. Allt som inte är repmånad eller beredskapstjänstgöring är nämligen grundutbildning.
 
Du har även sagt till mig att de här tjänsterna "fanns inom försvarsmakten". Jag har tillsammans med Bosse Johansson på Ing 2 kommit fram till att min tjänst, "reprobiträde", betyder att man kopierar papper på en "reprocentral". Eftersom jag aldrig kopierat något papper och eftersom det inte fanns någonting som kallades för en reprocentral på området så var det alltså inte min tjänst. Min tjänst (Skolhuset eller namnskyltstryckare?) fanns alltså inte inom försvarsmakten, eller? Att krigsplacera någon i en annan verksamhet än där denne har verkat verkar dessutom strida mot Lagen om totalförsvarsplikt  3 kap 12. Då bryter man också mot 5 kap 3 § i samma lag eftersom man inte har utbildat inför krigsuppgiften.
 
Man har dessutom förlängt vår "utbildning" till 10 månader utan att utbildningen krävde det vilket verkar strida mot Lagen om totalförsvarsplikt  5 kap 4 §. Om man läser regeringens protokoll så verkar syftet ha varit det samma i värnpliktslagen sedan år 1992. Lagen är dock inte helt tydligt men det förklaras i den underliggande propositionen för Lagen om totalförsvarsplikt.
 
Att använda värnpliktiga som arbetskraft av civil natur strider dessutom mot Statsutskottets utlåtande från 1969 SU 4. Här tas specifikt upp arbetsplatsen "Köket" vilket var en arbetsplats där vi verkade. Dessutom verkar det strida mot FNs grundkonvention 29, "Forced labour convention" från 1931 som kräver att arbetet måste vara av rent militär natur och ha stöd i gällande värnpliktslag. Eftersom du har meddelat mig om att samtliga tjänster nu bemannas av civil personal (jag vart dessutom civilt anställd) så verkar inte något av kriterierna vara uppfyllda. Vad kallar man det för liksom? Brott mot mänskligheten eller? "Abolition of Forced Labour Convention 105" article 1 b är jag lite osäker på vad den betyder, kan du förklara den för mig? Ni kan väl sånt här eller?
 
Eftersom du har försäkrat mig om att det här var helt enligt gällande regler så kanske du kan förklara för mig vilka feltolkningar jag har gjort?
 
Finns det någon chans att jag kan få se en lista över de s.k. malajtjänster som fanns inom Försvarsmakten vid den här tiden? Det kan väl knappast vara sådär superhemligt längre?
 
Vänl hälsn

 

Svar från Swedint 2011-11-23

Hej och tack för ditt mail.
Du ställde ett antal ganska knepiga frågor i ditt förra mail. Jag föreslår att du vänder dig till en juridiskt sakkunnig om du vill ha hjälp att reda ut innebörden av lagstiftning.
Jag tycker nog att jag redan har svarat rätt utförligt på dina frågor.

Med vänliga hälsningar
Jerker Svensson

 

Mail till Swedint 2011-11-23 (obesvarat)

Hej igen,


Jag tackar för den utförliga beskrivning av verksamheten som du har givit mig. Den stämmer i stort också bra med hur jag upplevde den, men det finns ett problem. Det du har beskrivit är och var olagligt. Du har beskrivit att vi var viktiga för SWEDITs verksamhet i fredstid medan du har misslyckats med att förklara värnpliktsverksamhetens utbildningsvärde inför krig. Du har heller inte hävdat att det rörde sig om rikets säkerhet. Det du har beskrivit strider mot den enkla regeln i Lagen om Totalförsvarsplikts (från 1992 och 1994) rörande rekrytering av värnpliktiga.


Om man skall vara petnoga så har Swedint tillsammans med Ing 1 (och förmodligen tillsammans med Livgardet) brutit mot följande lagar:


1.ILO:s kärnkonvention (ratificerad): Forced Labour Convention 29 article 1.1 (utan att uppfylla undantagen i article 2.2a) om slaveri då man använde värnpliktiga som civil arbetskraft (Konventionen kräver "pure military character"). Konventionen kräver även att verksamheten skall ha stöd i gällande värnpliktslag, se nedan.
2. ILO:s kärnkonvention (ratificerad): Abolition of Forced Labour Convention 105 article 1 b då motiveringen för att använda värnpliktiga som arbetskraft verkar ha varit av ekonomisk och arbetsmarknadspolitisk natur.
3. Värnpliktslagen 4 b § och Lagen om totalförsvarsplikt 1 kap 3 a § då man rekryterade värnpliktiga utan avsikt att utbilda dem inför ett framtida krigsplaceringsbehov.
4. Lagen om totalförsvarsplikt 5 kap 4 § då man förlängde tjänstgöringstiden utan att det var motiverat utifrån utbildningen innehåll.
5. Lagen om totalförsvarsplikt 5 kap 3 § då man inte gav de värnpliktiga den utbildning som krävdes av deras krigsuppgift.
6. Lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret 27 § då man arrangerade massförhör utan att förhörsvittne tilläts närvara (gäller endast kompanichefen själv).
7. Statsutskottets utlåtande 1969 SU 4 (regeringsbeslut) då man "utbildade" värnpliktiga i kök (inte att förväxla med fältkok) och på andra civila arbetsplatser trots att regeringen beslutat att det inte var tillåtet.
8. Lagen om totalförsvarsplikt 3 kap 12 § då man krigsplacerade värnpliktiga i befattningar som de aldrig hade verkat i.
Men du vill kanske att en expert på området uttalar sig?


Så här skriver försvarsminister Sten Tolgfors i ett mail till mig:
-----------------------------------------------------
Tack för ditt brev om din värnpliktsutbildning 1996-97.
Jag beklagar att du inte upplevde din värnpliktsutbildning som meningsfull. Det finns säkerligen andra som genom åren delat din uppfattning, samtidigt som väldigt många totalförsvarspliktiga också har upplevt utbildningen som lärorik och givande. Oavsett vilken erfarenhet man har var det regeringens uppfattning, när värnplikten tillämpades, att utbildningen alltid skulle vara motiverad utifrån en framtida krigsuppgift, och inte t.ex. användas som ersättning för anställd personal.
-----------------------------------------------------


Är det tillräckligt auktoritärt för dig? Vi kanske ska konsultera någon som faktiskt var med när det begav sig.
Försvarsutskottets viceordförande Sture Ericsson förklarar lagändringen år 1992 (Riksdagens Protokoll 1991/92:125):
-----------------------------------------------------
Enligt den nya värnpliktslagen skall bara de ungdomar uttas för grundutbildning som behövs i krigsorganisationen. Övriga värnpliktiga förs till en utbildningsreserv som regeringen vid behov kan inkalla för utbildning. Omvänt skall de värnpliktiga under sin grundutbildning få den kortaste och mest effektiva utbildning som kan ges inför uppgiften i krigsorganisationen.
-----------------------------------------------------


Eller varför inte bara titta i själva propositionen (Proposition 1991/92:101):
-----------------------------------------------------
Värnpliktslagen ändras så att endast de värnpliktiga som behövs för försvarsmaktens krigsorganisation eller fredstida beredskap tas ut till värnpliktsutbildning. De värnpliktiga som inte tas ut till utbildning föreslås bli uttagna till en utbildningsreserv. Sådana värnpliktiga får inte utan beslut av regeringen tas ut till värnpliktsutbildning.
-----------------------------------------------------


Men det var ju inte den lagen som gällde mig så vi kanske ska titta på propositionen för den nya Lagen om totalförsvarsplikt:
Proposition 1994/95:6 Totalförsvarsplikt (D.v.s. Försvarsminister Anders Björck och Carl Bildt):
-----------------------------------------------------
Hur många människor som skall skrivas in med plikt och hur lång utbildning de skall genomgå skall styras av behovet av pliktpersonal under höjd beredskap. Med andra ord skall behovet av personal för att lösa det militära och civila försvarets uppgifter i krig styra inskrivning och utbildningstid.
-----------------------------------------------------


Sådär, nu har du officiella förklaringar från två försvarsministrar och förklaringar från två antagna regeringspropositioner utspridda över en tidsperiod på 20 år. Nyckelorden här är alltså utbildning inför höjd beredskap (även kallat: "i krig" och "krigsorganisationen"). Vill du ha länkar till mina källor så är det bara att fråga, annars funkar google ganska bra. Regeringen har en sökfunktion på webbsidan också.


Tydligare än så här kan det knappast bli. Försvarsministern förutsätter att jag förstår innehållet i hans mail till mig och då borde ju du också kunna förstå texten.


Om inte så har jag ett annat citat från Försvarsutskottets viceordförande Sture Ericsson till dig (1992):
-----------------------------------------------------
Försvarsutskottet slår också fast att den enda godtagbara grunden för en utbildning är att den skall utgå från behov i krigsorganisationen eller från krav på försvarsmaktens beredskap i fred. Om inte chefen för armén och hans stab kan läsa innantill i försvarsutskottets utlåtande, bör de snarast få hjälp av departementet.
-----------------------------------------------------


Det här klingar ganska dåligt med din motivering: Att det var Ing 1s uppgift att leverera stöd (arbetskraft) därför att det var viktigt för Swedints verksamhet i fredstid (vilket alltså inte var en fråga om rikets säkerhet). I mitt fall betyder det att ni behövde billiga namnskyltar vilket ni också fick genom att köpa tvångsarbetskraft som skattebetalarna redan hade betalat för. Det här har man sedan ljugit om då man har meddelat Pliktverket om att jag blivit utbildad till papperskopierare under åtta månader vilket jag anser vara ganska kränkande.


Tycker du att den verksamhet rörande värnpliktiga som ni bedrev följde Lagen om totalförsvarsplikt 1 kap 3 a § som beskrivs ovan?

 

Meddelande till ÖvLt Inge Petersson (Swedint) 2012-11-28 (obesvarat)

http://www.facebook.com/inge.petersson.3?fref=ts

Hej Inge,

Jag skulle behöva ditt professionella omdöme angående en sak.

Kan du kan in på den här urlen:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19410967.HTM

Sedan läsa i 1 kap, paragraf 4B och förklara för mig vad du tycker att paragrafen innebär? Även ordet "krigsorganisation" är lite oklart. Ingår Swedint i krigsorganisationen?

 

Meddelande till ÖvLt Inge Petersson (Swedint) 2013-02-01 (påminnelse, obesvarat)

Hej igen Inge,

Du svarade aldrig på min förra enkla fråga och därför påminde jag dig genom din dotter. Jag vet att du anser att du inte hade någonting att göra med den grå arbetskraften vid Almnäs. Anledningen till att jag pratar med just dig är att samtliga av de befäl som formellt hade någonting med det här att göra redan har vägrat att kommentera verksamheten.

Eftersom du själv har sagt att du har varit chef för Almnäsgruppen på Swedint så betyder det att du var verksam i den befattningen efter år 1993, max tre år innan jag gjorde lumpen, vilket betyder att du vet precis vad det här handlar om. Jag vet ju också att det var helt omöjligt att röra att röra sig på området utan att utnyttja den här arbetskraften. Man går på plogade vägar, ringer genom växel, tittar på nyklippt gräs, får sin post sorterad o.s.v. Du vet alltså exakt vad det här handlar om men det verkar som att du inte vill berätta det för mig, en person som har faktiskt har arbetat gratis för er under 10 månader. Att det här hände efter år 1993 betyder även att verksamheten var olaglig enligt den paragraf i Värnpliktslagen som jag redan har skickat till dig, det är också anledningen till att man har ljugit inför Pliktverket angående min s.k. utbildning som papperskopierare vilket alltså är bedrägeri.

Din kollega, Jerker, som jag redan har pratat med avbröt tyvärr kontakten med mig och därför kontaktade jag dig. Han anser att han kan lagen bättre än Pliktverket, Försvarsdepartementet och de personer i Försvarsutskottet som faktiskt skrev den. Anledningen verkar vara att lagtexten i varken Värnpliktslagen eller Lagen om totalförsvarsplikt eller deras bakomliggande propositioner inte "innebär" det som står i texten. Han vill dock inte förklara för mig vad texten egentligen innebär. Det är inte ett uppträdande som jag förväntar mig från en vuxen människa. Jag tänkte att du kanske kunde förklara det här bättre men det är jag tydligen inte värd.

Jag hoppades verkligen att jag skulle få porträttera er på Swedint på ett bra sätt eftersom jag uppfattade er som mycket mer sansade än de befäl som vi hade på Ing 1 men ni har tydligen valt att skriva er egen historia på ert egna mystiska sätt. Jag kommer inte att kontakta er igen. Jag har redan vad jag behöver för att verifiera min historia: Två personer på Swedint som vägrar svara på enkla frågor. Det tillsammans med de personer från Ing 1 som vägrar svara på frågor tillsammans med uttalanden från Pliktverket och Försvarsdepartementet samt en f.d. civilt anställd på Swedint räcker alldeles utmärkt. Du har säkert inte alls särskilt mycket med det här att göra och jag förstår att du är mer eller mindre munkavlad av den kåranda som finns inom Försvarmakten.

Nu har jag i alla fall publicerat historien om handeln med 135 värnpliktiga per år på Almnäs så att allmänheten får veta. Jag tycker dock att det är tråkigt att du och din kollega har valt att framstå som så mystiska, du verkar verkligen vara en trevlig person privat.

 

Meddelande till Lena Persson Herlitz (Swedint) 2013-12-16 (obesvarat)

https://www.facebook.com/lena.lenasson.1

Hej Lena,

Jag har gjort en webbsida som jag kallar för Arbetsplutonen. Den handlar om hur ni på Swedint skamlöst använde värnpliktiga som slavarbetskraft av civil natur. Jag har varit i kontakt med en Jerker Svensson som har informerat mig om att den här verksamheten var enligt "gällande regler" vilket bekräftas av en anonym källa på dåvarande Pliktverket. Anledningen skulle, enligt Jerker, ha varit att samtliga män då var tvingade att göra lumpen enligt lag.

Det stämmer inte eftersom lagen sedan år 1992 kräver att endast de värnpliktiga som behöver utbildas inför en krigsplacering får inkallas. När jag påpekade det för Jerker så vägrade han svara på mina mail. Han anser också att jag är för korkad för att förstå lagtexten och därför måste jag vända mig till en juridiskt sakkunnig. Eftersom jag inte vet vilka sådana som är godkända av Jerker så har jag istället valt att publicera tio källor som indikerar motsatsen till vad Jerker har påstått. Det rör sig om lagtexter, förarbeten till lagen, medlemmar i försvarsutskottet, Pliktverket, Arbetsdomstolen och Försvarsdepartementet.

Jag har också försökt kontakta en Inge Petersson som jag är personligt bekant med men han har också valt att springa och gömma sig.

Verksamheten avslutades med att ni ljög för Pliktverket om att ni hade bedrivit utbildningar som inte hade med den verkliga verksamheten att göra. Jag skulle alltså ha utbildats till papperskopierare under 10 månader utan att ens ha rört en papperskopiator. Anledningen till detta är naturligtvis att lagen krävde krigsplacering sedan år 1994.

När jag påpekade det på er s.k. facebook-sida blev jag censurerad och avstängd från sidan vilket också strider mot era egna etikregler eftersom en överträdelse måste vara upprepad. Det handlar alltså inte om några etikregler utan om att censurera min yttrandefrihet.

Varje gång ni beter er som idioter så framstår ni som ännu sämre på min webbsida så det hjälper inte att vägra att svara på mina mail eller att ljuga för mig. Vi blir inte vänner på det sättet.

Jag vill nu att du (eftersom dina kollegor kommer att fega ur) tar reda på och redogör för den här historien från er synvinkel på ett ärligt sätt. Det är allt jag vill. Om du fegar ur eller ljuger så kommer det att publiceras på min webbsida.

 

Tillbaka till Arbetsplutonen, Ing 1 / Swedint